All posts in november, 2006

Jaha då sitter man här på jobbet å jobbar.. Vi har precis startat vår årsavisering och det är hur mycket som helst att göra.. Vi har ton av högar som ligger och väntar på oss.. Suger rätt hårt..

Men men det blir mycket extrapengar nu i vinter
Haha kanske nåt som är bra iallafall.

Magen e iallafall mycket bättre, men att den är bra är väl att ta i..

- – -

Ikväll ska jag iallafall med Tessan och hennes son på Genrepet av Stockholms Horseshowe. Blir bjudna av Agria genom jobbet. Skitkul

Ne ska ta ett sista ryck nu innan jag måste gå..

Ciao

Äntligen har man börjat på min fasta tjänst. Den fasta tjänst som jag försökt få sen jag började för nästan exakt ett år sen.

Jag älskar mitt jobb, jag trivs med mina jobbarkompisar (även fast jag saknar min ”stora-syster” otroligt mycket), jag tycker om arbetsuppgifterna, NÄR det inte är för mycket att göra..

I somras hade jag världens otur, 3 av mina jobbarkompisar slutade så jag fick ta över deras arbetsuppgifter tills de nya tjejerna kom och var upplärda.. De nya tjejerna har kommit nu, men kan inte allt på långa vägar än.. Varav jag haft rent ut sagt ett helvete för att få allt att fungera. Det har bara varit jag som kunnat vissa av de uppgifterna jag gjort, så jag har inte haft nåt val..

Jag har mått dåligt under sommaren för det allt jobb, men tvingat mig själv att fortsätta..

Men för nån vecka sen kom vi hem från en kurs, jag kom till jobbet på torsdagen och vi skulle vara lediga på fredagen. Jag kom och på mitt kontorsbord låg världens största hög som jag visste var tvungen att vara klar innan jag gick hem. Då börja jag gråta och sa till mina kollegor och min chef att det här fungerar inte längre.. De förstod och min chef la en del av den stora högen på sitt skrivbord (så att jag skulle slippa se den, och sedan få den när det var mindre att göra)…

I onsdags åkte vi på konferens med jobbet och jag vet egentligen inte vad som utlöste det, men jag bröt ihop där under kvällen och storgrät i över en timme. Efter en halvtimme hade mina jobbarkompisar blivit lite oroliga vart jag tagit vägen (jag bara rusade iväg) så de hade letat upp min chef och sedan hitta de mig sittandes på golvet i mitt rum storgråtandes. Jag och min chef hade ett halvtimmes långt samtal där vi pratade om den nuvarande situationen.. Att den är ohållbar som den är nu.. Jag mår inte bra, och då mår inte de andra heller bra.. Sen beordrade min chef mig att vara ledig de sista 2 dagarna under veckan. Och det var precis vad jag behövde.. Det känns mycket bättre nu och jag känner att jag fått tillbaka lite av mina krafter..

Jag är 20, jag ska inte känna så här.. Om jag inte börjar lyssna på min kropp snart så kommer jag snart att gå in i väggen. Det är illa som jag känner mig nu.. På måndag ska jag försöka jobba, se om jag orkar… Min chef har tagit bort allt ansvar från mig nu. Jag ska sitta och göra det jag är bäst på, det jag slipper tänka på, slipper känna stort ansvar för.. Jag vet inte om det kommer fungera, det märker jag på måndag. Det jag vet är att jag kommer börja lyssna på min kropp INNAN den säger ifrån på allvar…

- – -

Här kommer en kanonfin dikt som en underbar människa skrev till mig när hon hörde hur jag mådde.. Har fått hennes tillåtelse att dela den med er, så att den kanske kan hjälpa några fler än mig.

Till låns har jag hemmet och pengar.
Så även min gamla bil.
Till låns har jag sommarens ängar
Och bären till kylskåpskall fil.
Kamrater till låns samt vänner
Och till låns mina egna barn.
Till låns har jag många jag känner
Likt nyanser av livets garn.
Till låns har jag språkets glosor
Ett lån är min äkta hälft.
Till låns är smörblom och rosor
Och till låns har jag livet självt.

Imorse när jag kom till jobbet och såg allt jag var tvungen att göra idag kunde jag inte längre hålla skenet uppe.. Jag bröt ihop och började gråta inför min chef och mina jobbarkompisar för att det är så mycket nu.
Jag har ju huvudansvar nu efter sommaren när 3 av mina jobbarkompisar slutade av olika anledningar, och det fungerar inte längre.
I somras mådde jag pest för att det var så mycket att lära in, sen mådde jag pest för att jag var tvungen att göra allt själv som jag lärt mig.
Men nu går det inte längre att leva det livet jag gör på jobbet. Sen 5 veckor tillbaka har jag haft problem me magen, antagligen är det stressmage (men jag ska för säkerhets skull till läkarn imorn). Det kan vara stressmage, magsår eller magkatarr som spökar. Nåt med stressen har det iallafall helt klart att göra med.
Så fort jag får i mig mat som är lite fetare, ballar min mage ur och jag får kanon-ont i den. Ska en 20-årig tjej behöva känna så?
Fy, det ska bli skönt att vara ledig imorgon.

Jaha jag kom hem för några timmar sen från intro-kursen på LRF som jag, Lena och Therese varit på sen igår. Vi har haft 2 lärorika dagar, som varit både jobbiga men även mycket roliga. Vi har lärt känna massa nya människor.

Så igår efter alla pass så skulle vi ner till badhuset och bada, basta å ta det lugnt i relaxen. Det slutade med att jag och Therese fick för oss att vi skulle bada ute i havet haha det var kallt, men ändå skönt Sen bara nån timme senare så vräkte snön ner och nu är hela Stockholm vitt. Gud va chockartat… Haha igår regna det, idag snöar det massa…

Snart ska jag hem till Johan och mysa lite med han