5 veckor efter min olycka

Jag har ju inte skrivit vad som hände mig för några veckor sen så tänkte berätta i korta drag (blir nog lite längre än jag tänkte från början i alla fall).

Lördagen för 5 veckor sen skulle jag koka ägg. Jag var lite småsugen på något där på lördagkvällen och tänkte vara nyttig och äta ägg. När äggen är färdiga skulle jag hälla av vattnet och då går handtaget på min kastrull sönder. På handtaget satt det som ett ”gummirör” runt för att man skulle ha det skönt när man håller i kastrullen och inte bränna sig. Antagligen hade limmet under gummit lossnat, för medan jag häller av vattnet så håller jag kvar handtaget rakt medan kastrullen tippar.
Dum som man är försöker man ju såklart rent instinktivt fånga ramlande saker.

Det slutade med att jag fick kokande vatten rakt över höger hand och brände mig illa. Alex som satt inne i vardagsrummet hörde bara hur jag började vråla för fullt och storgråta. Han kom utrusande och jag fick order om att sätta mig på en stol med handen under vatten.
Alex tyckte direkt att vi skulle åka in till akuten, men jag som inte trodde att en brännskada kunde vara så allvarlig vägrade.. Ja i alla fall tills jag såg att fingrarna började ändra färg och det började bildas blåsor. Vi ringde då sjukvårdsupplysningen som mer eller mindre beordrade oss att åka in till akuten direkt.

På akuten fick vi ganska snabbt komma in i ett rum där jag åter igen blev placerad på en stol med handen under vatten. En läkare kommer in och tittar på handen och konstaterar att jag fått minst andra gradens brännskador på fyra av handens fingrar. Klarade tummen. Får morfin och ett rejält omslag på handen som skulle läggas om varannan dag. Hade grym smärta och det var ett riktigt helvete kan jag lova. Så här såg jag ut när jag åkte från sjukhuset.

jag med bandage

Handen läker nu som den ska och jag fick vid besök hos plastikkirurgen veta att jag hade 2a gradens brännskador men jag slapp i alla fall att transplantera huden på handen, så det gjorde att allt kändes bättre.

Det tråkiga är dock att jag för att inte få ärr på handen, är tvungen att under resten av året ha en bomullshandske på höger hand så ofta jag är ute i solen. Och det finns risk för ärr i alla fall, även om jag följer det. Kommer bli så snyggt i Spanien när jag ska sola ;) Men men, handen ser redan bättre ut, så jag ska inte klaga. Jag kan ta av det när jag inte är i solen och jag behöver inte gips som för 2 somrar sen..

Just nu, 5 veckor efter olycka, försöker jag återgå till det normala igen. Jag är fortfarande rädd för kokande vatten, rädd för värme. Jag kan äntligen skriva igen med höger hand, eftersom blåsorna mellan fingrarna är borta och jag har till och med målat naglarna ;) Eftersom jag tyckte bomullshandskarna var så fula så tog jag också och köpte textil-färg så jag kan ha rosa handskar i sommar. Visst blev det fint?
jag med rosa handske

Nästa steg är att få veta från tillverkaren av kastrullen och Cervera där kastrullen köptes in hur de ska kompensera mig för detta. Mer om detta kommer senare!

Idag ringer jag min läkare igen

Jaha då är det dags att söka läkarvård igen efter ca 1.5 år sen sist för mitt puckade knä.. Sist jag gick med så här ont så gick jag med kryckor, men jag vill verkligen slippa det nu!!

Lite knähistoria:
2003 snavade jag på ett 2 cm högt (lågt) trappsteg! Fick direkt ont, men dumma jag åkte skidor på det veckan efter! Kryckor 4.5 månad!

2007 var det dags igen! Dagen innan jag flyttade hemifrån gick jag ont igen. Kryckor 2.5 månad.

2010 fick jag återigen problem.. Titthålsoperation och ont i massa månader! Kryckor 5.5 månad!! Ont till och från nästan dagligen sedan dess.

Tid med skadan är nu i februari 9 år och jag har gått på kryckor i sammanlagt 1 år under dessa åren!! Sjukt va?

Så nu får vi väl se vad läkarna säger denna gång! Nu får de ta tag i problemet, en gång för alla!!! Jag är trött på att inte kunna leva normalt :(

Knäproblem igen

Vad som inte fick hända igår hände… Jag halkade på den förbannade isen på väg hem från bussen (ca 10 m från min port) och tog emot med det dåliga knät. Så idag har jag riktigt ont igen, jag har knäskyddet på och jag har till och med varit tvungen att ta tabletter för smärtan. Försökte så länge jag kunde utan, men det är bättre att ta smärtstillande direkt för att slippa sitta på jobbet och ha ont..

Varför ska jag ha sån otur?

Hoppas bara att det går över snabbt och jag slipper mer problem nu i vinter. Jag skulle ju vara skadefri i år ju!! Vad hände med det?

12 veckor idag

Idag är det 12 veckor sen jag skadade mitt knä, 12 veckor sedan jag fick min knäfraktur. Idag har jag gått med kryckorna i 12 veckor och förhårdnaderna i händerna undrar jag om de någonsin kommer försvinna.. ;) Får använda mycket mjukgörande krämer i höst..

Nu har jag som sagt gått 12 veckor, 3 hela månader, och det bärjar likna min första gång jag gick med kryckor.. Då gick jag 3.5 månader, men en känsla jag har är att denna gång blir längre.. Nu har jag i alla fall blivit så pass bra att jag trots smärta klarar mig utan smärtstillande 99% av tiden.. Jag går dessutom utan kryckor på jobbet eller enbart med en krycka så att jag har ju definitivt blivit bättre.. Men jag är inte bra än..

Men det går framåt och om 37 dagar är jag på väg ner mot Thailand och då är jag bra!! Det lovar jag!!!!

Får jag inte vara glad idag för att SD ”vann” igår?

Idag har varit en helt fantastisk dag gällande mitt knä! Jag har inte haft så ont, kunnat gå med en krycka, bara tagit en dos smärtstillande (istället för fyra som jag brukar), kunnat böja knät lite mer än vanligt och även haft tajta jeans som jag skrev innan idag.

Eftersom jag varit lite pessimistisk senaste tiden tänkte jag dela med mig av min glädje idag och faktiskt skriva ut att jag var glad på facebook. Så jag skrev en statusuppdatering: ”är fantastiskt oerhört glad idag :D”
Inte varit så här glad på länge..

Fick ganska omgående en kommentar från en fd klasskompis i gymnasiet, som skrev att hon hoppades jag var ironisk.. Jag som verkligen inte fattade vad hon mena skrev tillbaka och sa att nej jag menade det jag skrev och undrade varför hon skrev så? Fick då som svar: ”Kanske för att vi har ett öppet främlingsfientligt parti i riksdagen?.. ”
Mitt svar kom snabbt tillbaka.. Jag skrev att allt inte var politik i den här världen och förklarade läget om mitt knä och att jag var glad idag trots att folk i Sverige inte har nån hjärna och röstar fram SD.
Och inte slutade hon då, utan fortsatte med sitt jävla politiksnack.. Så jävla tröttsam människa..

Till slut högg vännerna in, frågade rakt ut hur korkad hon var som fortsatte med sitt jävla politiksnack. Skönast var min Lustjaktskollega som direkt skrev: Om det nu har vart en så jävla dålig dag pga SD är det väl bra att någon skriver annat och är glad åt andra saker? Glädje smittar sig, borde man inte vara glad för Elinas skull istället för att anklaga henne för andra saker ..?
Underbara Marica. Hon skrev till och med ett inlägg om det i sin blogg.

Så idag får jag inte vara glad för min egen vinst med ett mindre ont knä, för SD hamnade ju i regeringen igår.. Vilka idioter det finns alltså!!!

Ett litet steg för andra, men ett stort steg för Elina..

Idag hände något som inte kunnat hända på lite mer än 10 veckor.
Jag fick imorse på mig ett par tajta jeans.. Ingen big deal kanske ni tycker, men för mig är detta stort.. Jag har sedan jag skadade knät längtat efter den dagen jag kunnat ta på mig ett par tajta jeans.. Tidigare har jag inte kunnat göra det då knät varit svullet eller att jag inte kunnat böja knät så det stramat extremt över knäskålen..
Så hittills har jag gått med baggy-jeans, något som jag verkligen inte trivs i men som varit mitt enda val..

Men från och med nu är det dags att ta på sig lite finare kläder hoppas jag! Det är dags att bli kvinnlig igen (okej de högklackade skorna får väl vänta lite men).

Idag är en glädjens dag, börjar mitt knä bli bättre och friskare? Håll tummarna!!!!

Lite dålig uppdatering..

usch vad dålig jag är med uppdateringen av bloggen just nu.. Har så mycket att skriva om, men allt handlar om kryckor och knän i princip.. Och hur kul är det att läsa om? Hihi inte så kul kan jag ju lova..

Sedan operationen har jag nästan ondare i knät och det är mer stelt än innan.. Jag kör mina övningar för knät men måste lyckas komma iväg till sjukgymnast och träna hos dem också.. Måste komma igång ordentligt innan Thaíland.. Vill inte ha kryckorna där nere och jag har mindre än 7 veckor kvar.. Panik, tänk om jag inte är bra tills dess…? Jag kan ju inte gå nere i Thailand med kryckor.. Har gått nu i snart 9.5 vecka med trasigt knä.. Ser inget slut på det än heller tyvärr…

Så just nu kan jag bara hoppas att det blir bra snart! Kommer ju ha fantastiskt snygga armar efter den här sommaren och hösten i alla fall.. :)

Jag må klaga, men…

Jag kan ha klagat mycket de senaste 8.5 veckorna sedan jag skadade knät men det erkänner jag.. Men efter att ha sett detta klippet är jag otroligt tacksam äver att ha ett friskt ben och två friska armar..

Killen i klippet nedan är född utan både ben och armar.. Gud vilken inspiration han är. Jag blev helt förstummad av att se klippet och fick till och med tårar ibland..

Jag ska försöka sluta klaga lite.. För jag har ju ”bara” en knäfraktur…

Fruktansvärd natt

Natten blev fruktansvärd.. mitt knä började jävlas rejält och jag somnade inte förrän efter 4. Var uppe flera gånger för att ta mer smärtstillande..
När mamma väckte mig fanns det inte en chans att jag skulle kunna gå upp så jag somnade om..

Idag har jag legat i bäddsoffan och kollat film. När pappa slutade kom han hem och hämtade mig hos dem för att åka till mammas jobb och hämta rullstolen jag ska ha på kickoffen i helgen..

Nu ligger jag i soffan med knät i högläge.. ska till jobbet imorn. Så efter filmen somnar jag nog direkt.. skönt!

Operationsdagen avklarad

Idag var dagen jag fasat lite över, jag skulle opereras och jag såg INTE fram emot det alls.. Var så nervös och visste inte alls hur jag skulle känna för det.. Det var ju mitt första ingrepp..

Var hos läkaren ca en halvtimme innan operationen för att få lugnande och det var nog skönt.. Kom in till sköterskan och fick klä av mig och dra runt mig en stor ”papperslapp”. Kom sen in i operationsrummet och där tvättade de mitt knä och sen kom läkaren in för att ge mig lokalbedövningen.. När den börjat verka så startade han ingreppet, kändes lite konstigt för jag kände ju hur han höll på, men inte att det gjorde ont..

Läkaren hittade dock inget konstigt i mitt knä, så knäfrakturen är fortfarande den diagnosen som är ställd.. Lite besviken att de inte hittar vad felet är när jag har så ont..

När jag var klar tog jag mig hem snabbt till mamma och pappa innan bedövningen gick över.. Hann hem och va hemma ca 15 min innan det första värken kom.. :p

Nu ligger jag i mitt gamla flickrum och ska sova.. Får hoppas inte knät gör för ont inatt.. Börjar känna av lite mer nu.. Men det är klart, de har ju ändå bökat runt i knät.. Så sov gott!